Cookies

IKEA Museums webbplats använder cookies som gör den enklare att använda. Läs mer om vår cookie policy och personuppgiftspolicy.

Berättelsen om IKEA

Huvudutställning

Ett svartvitt fotografi av Ingvar Kamprad som antecknar medan han pratar i telefon bakom sitt skrivbord.
Ett svartvitt fotografi av Ingvar Kamprad som antecknar medan han pratar i telefon bakom sitt skrivbord.

Den stora huvudutställningen Berättelsen om IKEA tar dig med från starten hemma på gården i Agunnaryd, där Ingvar Kamprad växte upp, till det första varuhuset i Älmhult och vidare ut i världen. Utställningen är uppdelad i tre delar: Våra rötter, IKEA genom tiderna och Ingvar Kamprads många sidor.

Ett svartvitt fotografi som visar fasaden av det första IKEA varuhuset i Älmhult, bilar och besökare.
Ett podium med en beige POÄNG stol, en röd IKEA PS 2002 vattenkanna och en svart och gul IKEA logga från förr.

Våra rötter

Här kliver du rakt in i Småland och det fattiga bondesamhällets uppfinningsrikedom. Du möter klurighet och strävsamhet och får se hur det moderna Sverige växte fram. Lägger du samman den strävsamma småländska kreativiteten med den svenska modernismens idéer och Ingvar Kamprads entreprenörsanda – så får du embryot till IKEA.

En husliknande, blå struktur med trämöbler från tiden då IKEA grundades och texten ”Our roots” skrivet på väggen.
Var kommer egentligen våra sparsamma ideal ifrån? Från en stenig småländsk mager mylla.

Smålänningar har rykte om sig att vara riktigt snåla. Det var kanske därför de klarade sig ganska bra när tiderna var tuffa. Har man inte så mycket måste man hushålla med det man har. Den småländska illmarigheten blev en slags funktionell kreativitet och envisheten blev avgörande för lyckas.

En husliknande, grå struktur med ett fotografi av en kvinna som mjölkar en ko, gamla skor och träredskap gjorda för att laga mat och kärna smör.
Våra sparsamma ideal kommer från en tradition av uppfinningsrikedom. Ta vara på allt och slösa aldrig!

Från 1900-talets början och framåt började det moderna Sverige ta form. Nu skulle alla svenskar ha samma rätt till utbildning, sjukvård och arbete. Ett rent, välplanerat och modernt hem sågs som en demokratisk rättighet. Alla ska få bo bra!
När välståndet ökade växte också behovet av praktiska, moderna möbler. För Ingvar Kamprad och IKEA var tidpunkten med andra ord perfekt.

Ett klassiskt, svenskt 50-talskök med trädörrar och lådor i mintgrönt och en köksbänk i rostfritt stål.
Allt var nytt och modernt. Till och med tillagningen av klassiska köttbullar moderniserades under 50-talet.

IKEA genom tiderna

Hur skapar man en bättre vardag för de många människorna? Genom att våga tänka annorlunda! Det är en spännande och bitvis rebellisk historia om hur stark övertygelse, småländsk envishet och ett stort mått kärlek till alla som strävar efter en bättre vardag byggde det IKEA du möter idag. I utställningsdelen IKEA genom tiderna får du lära känna oss. Du får se hemmet förändras genom årtiondena i tidstypiska rum och ta del av berättelser om vad som format IKEA.

Besökare på IKEA Museum fotograferar ett upp och nedvänt 70-talsrum med gula, blåa och bruna möbler fästa i taket.
Utforska och upptäck hur livet hemma har förändrats från 1960-talet till 2010-talet genom utställningens tio interiörer.

En av Ingvar Kamprads viktigaste principer var att göra god design tillgänglig för de många människorna. Och tillgänglighet på IKEA stavas låga priser. Genom platta paket, smart distribution, stora upplagor, innovativa produktionslösningar och småländsk sparsamhet blev de låga priserna verklighet. I dag kallar vi god form, funktion, kvalitet, hållbarhet och ett lågt pris för Demokratisk Design. Men idén om att demokratisera möbelbranschen genom låga priser har funnits i vårt DNA sedan starten.

Ett svartvitt fotografi från 1965 av Ingvar Kamprad som håller i en ÖGLA stol, tre andra stolar och en lådhurts.
Ingvar Kamprad med stolen ÖGLA, 1965.

När den allra första IKEA katalogen gavs ut anade nog ingen att våra kataloger skulle bli en av världens mest spridda trycksaker. Ända sedan 1950-talet har den varit vår viktigaste kanal för att nå ut till människor runt om i världen. I dag tar miljarder människor del av inspirerande miljöer och information om möblerna via vår hemsida och våra appar.

IKEA katalogen från 1956 med ett illustrerat motiv i svart, orange och naturvitt. Motivet föreställer en fåtölj och IKEA logon.
IKEA katalogen från 1956 med motiv av Gillis Lundgren. Gillis anställdes för att arbeta med katalogen, men blev sedan formgivare och den första produktutvecklingschefen hos IKEA.
Framsidan av en modern IKEA katalog där en besökare på IKEA Museum ligger i en säng bäddad med ett vitt täcke och vita kuddar.
I utställningen finns en fotostudio med vårt senaste katalogomslag uppbyggt. Passa på att ta en bild med dig själv på omslaget av IKEA katalogen när du besöker oss!

Ingvar Kamprads många sidor

Är du nyfiken på Ingvar Kamprad och skulle vilja veta mer om honom? Här får du möjlighet att upptäcka många olika sidor av Ingvar. Du kommer bland annat att få träffa Ingvar och hans familj, kika in på hans kontor och få veta hur det kom sig att han blev entreprenör. Du kommer också få veta mer om hans välgörenhetsarbete och ta del av hans planer för hur IKEA ska kunna leva vidare för evigt.

En leende Ingvar Kamprad framför varuhuset i Älmhult 1983. I bakgrunden syns flera blåvita IKEA flaggor.
1/3
Ingvar Kamprad framför varuhuset i Älmhult, 1983.
Ingvar Kamprad pratar med en grupp IKEA medarbetare klädda i olika blågula tröjor.
2/3
Ingvar Kamprad älskade att jobba ”på golvet”. Här tillsammans med en medarbetare under ett besök 2007 på varuhuset i Delft, Nederländerna.
Ett stort matbord i trä som används som skrivbord, en orientalisk matta, en kontorsstol, två andra stolar och en bokhylla.
3/3
Ingvar Kamprads hemmakontor i Schweiz, återskapat i utställningen.

I utställningens filmer berättar Ingvar Kamprad om familjen, tidiga affärer, sina fiaskon, motgångar och möjligheter. Ingvar var en naturbegåvad entreprenör som värdesatte ärlighet och enkelhet. Han hade ett gott affärssinne och var bra på att få med sig sina medarbetare. Han var inte rädd för att göra misstag och han uppmuntrade sina anställda att våga ta risker.