Historien bakom
produkterna
1990-talet

Barnstolen ANTILOP är en av de mest långlivade produkterna på IKEA. Den finns fortfarande i sortimentet idag, 30 år efter att den lanserades i januari 1991. Grundtanken var att göra en barnstol som skulle vara lätt att ta med sig, med ben som var enkla att montera av och på.

Vanligtvis utvecklas IKEA produkter genom ett teamarbete mellan produktutvecklare, designer och tekniker. Produktutvecklaren briefar funktionsbehoven, designern formger och teknikern skapar konstruktionsritningar. Men den här gången hade teknikern redan från början en bestämd uppfattning om hur den skulle se ut, och beräknade hur stor vinkeln mellan sittkorg och ben måste vara för att stolen skulle bli så säker och stabil som möjligt. För att kunna hålla det låga priset skulle konstruktionen dessutom vara enkel.

Med tiden fick barnstolen metallfärgade ben i stället för vita och försågs även med ett säkerhetsbälte. Snart upptäcktes dock att spännet på bältet ibland öppnades av sig självt och innebar en risk för att barnet kunde ramla ur stolen. Åtta rapporter kom till IKEA om att spännet hade gått upp och i tre av dessa fall hade barn ramlat och fått lindriga skador. IKEA gick genast ut med en varning och uppmanade alla som hade ANTILOP hemma att kontakta IKEA för att få spännet utbytt utan kostnad. I övrigt är grundkonstruktionen än idag densamma. ANTILOP har funnits med i varenda utgåva av IKEA katalogen sedan 1991.

Trästolen EMIL var från början ett elevarbete skapat av snickaren och den då blivande designstuderanden vid Konstfack, Nike Karlsson. IKEA upptäckte och föll för den karaktäristiska stolen på Stockholm Furniture Fair 1992, och ett samarbete med Nike inleddes.

Stolen lanserades på hösten 1992 och fick namnet EMIL. Den tillverkades i obehandlad furu eller gran, och fanns också i färggladare upplaga med röd, gröngul eller svart lasyr.

1993 belönades EMIL för sin nyenkla design med priset Utmärkt Svensk Form. Och när IKEA 2009 lanserade PS kollektionen Never ending design stories återuppstod EMIL i barnmodell, också den formgiven av Nike Karlsson.

Matsalsstolen HALLUNDA var en del av den omtalade 1700-talskollektion som IKEA lanserade 1993. Inspirationen hämtades från en samling gustavianska stolar på Gripsholms slott, som i sin tur var inspirerade av en stol som Gustav III sett i den franske kungens matsal på slottet Versailles.

Slott, kungar och gustavianska stolar var kanske inte vad som dittills hade förknippats med IKEA. Men den gustavianska kollektionen har en speciell historia, som började med kulturminnet Medevi brunn utanför Motala, där en samling unika 1700-talsmöbler hotades av försäljning. Den dåvarande riksantikvarien Margareta Biörnstad vände sig till IKEA för att söka ekonomiskt stöd för att bevara möblerna. Efter en tids sökande fick hon till sist kontakt med Ingvar Kamprad. De tog en lunch som ledde till ett affärsavtal mellan IKEA och Riksantikvarieämbetet.

Sin vana trogen gjorde aldrig Ingvar något som inte lönade sig. Tillsammans med designchefen Lennart Ekmark kom han fram till att en 1700-talsinspirerad kollektion skulle passa bra till det då kommande 50-årsjubileet för IKEA. Riksantikvarieämbetet utsåg Lars Sjöberg, intendent vid Nationalmuseum i Stockholm, som samarbetspartner. Han skulle hitta de rätta förlagorna för kollektionen. Medevi Brunn skulle få 85.000 kronor för varje svensk 1700-talsmodell som togs upp i sortimentet.

En rad noggrant utförda kopior av svenska 1700-talsmöbler togs fram. Riksantikvarieämbetet ställde höga krav på kvalitet och trohet mot den svenska hantverkstraditionen. Men IKEA frångick inte heller sina principer med låga priser och viss anpassning till industriproduktion. Kopiorna kontrollerades noga av den omutlige intendenten Sjöberg innan de stämplades med Riksantikvarieämbetets sigill.

I juni 1993 presenterades kollektionen på den kända botanisten Carl von Linnés födelseplats Råshult utanför Älmhult. En speciell broschyr togs fram, ”Svenskt 1700-tal på IKEA” och där ingick stolen HALLUNDA. Namnet fick den från Hallunda herrgård i Botkyrka socken, där stolar av den här typen funnits i huvudbyggnadens matsal i slutet av 1700-talet.

Det är inte svårt att förstå hur HATTEN fick sitt namn. Det lilla sidobordet ser nämligen ut som en uppochnedvänd hatt på ben. ”Hattbrättet” är ett lock och inuti ”hatten” finns plats för förvaring.

HATTEN formgavs av industridesignern Ehlén Johansson och var en del av satsningen på IKEA på småbord i början av 1990-talet. Materialet var transparent plast, och bordet fanns från början i färgerna klar, röd och blå. Så småningom skulle fler färger komma till.

HATTEN lanserades i 1995 års utgåva av IKEA katalogen och syntes för sista gången i katalogen 2015.

MAMMUT är en färgstark serie barnmöbler som fortfarande är en populär del av sortimentet på IKEA. Den lekfulla designen skapades av arkitekten Morten Kjelstrup och modedesignern Allan Østgaard, som inspirerades av sina egna barn och deras lekar.

Morten och Allan förstod att barnmöbler måste vara helt annorlunda än vuxenmöbler. De behöver inte bara ha andra proportioner, de ska också vara lättare och stabilare. Designen ska knyta an till barnens egen fantasi, snarare än till föräldrarnas smak. Seriernas värld blev en viktig inspiration, och de egna barnen fick ofta vara konsulter när MAMMUT togs fram.

MAMMUT tillverkades från början i massivt trä med en träfiberplatta och ben av styrenplast. Det gjorde möblerna ganska tunga, vilket gjorde dem svåra för barnen att hantera. Efter några års vidareutveckling tillverkas serien sedan 1999 helt i UV-beständig plast. Möblerna blev lättare och kunde dessutom användas både ute och inne.

1994 lanserades MAMMUT på ett helt uppslag i IKEA katalogen. Samma år belönades den också med priset ”Årets Möbel” av den svenska inredningstidskriften Sköna Hem.

MAMMUT är en serie under ständig utveckling. Den går varje år igenom noggranna säkerhetstester. Och den kostar idag mindre än den gjorde när den en gång lanserades.

Det lilla njurformade sidobordet NJURUNDA gick att använda både ensamt och i par. Bordet såldes till ett så billigt pris att kunderna med fördel kunde köpa två på en gång. Och om man ställde ihop två NJURUNDA formade de tillsammans den klassiska kinesiska symbolen för yin och yang.

NJURUNDA var en del av den satsning IKEA gjorde på små lättplacerade sidobord i modern och lekfull design. Plasten var viktig i småbordsserien, eftersom det är ett flexibelt material som gör det möjligt att skapa komplicerade former till ett lågt pris. Den njurformade bordskivan med vågig kant hade blivit mycket dyr om den hade tillverkats i något annat material än i plast.

Formgivaren Tina Christensen ritade även ett litet syskon till NJURUNDA som hette APPLERYD. Det hade samma vågformade kant som NJURUNDA på den runda skivan och foten.

BJÖRKVALLA var en serie sovrumsmöbler ritade av formgivaren Ehlén Johansson. Den tillverkades i ljus björk och hade enkla, mjuka former. Sängen i serien hade en ställbar huvudgavel som var lätt att justera då man ville sitta upp i sängen.

När BJÖRKVALLA lanserades i början av 1990-talet blev den början på en ny era i design. Långt ifrån det spretiga sortiment med bland annat svart skinn, krom och mahogny som präglat stora delar av 1980-talet och fortfarande fanns kvar till viss del i sortimentet på IKEA. IKEA hade sneglat alltför mycket på konkurrenter för inspiration men nu stundade nya tider, med ljusare träslag och enklare former. Den stil som kom att kallas skandinavisk började sakta ta form.

Golvlampan SMOG ritades av belysningsdesignern Uno Dahlén. Den var tänkt som en del av en ny stil från IKEA kallad ”Young Swede” som skulle ha ett ungt, rebelliskt och färggrant uttryck med rötterna i den ungdomliga 1970-talsprofilen på IKEA. SMOG var också en lekfull nytolkning av äldre lampor som Uno Dahlén hade ritat på 1960- och 70-talen.

SMOG började säljas 1993 och förekom sedan i IKEA katalogen fram till 1997.

Bords- och väggklockan IKEA PS finns idag representerad i Nationalmuseums permanenta samlingar som exempel på tongivande svensk design. Så ikonisk har den blivit, den lite knubbiga nyckelhålsformade klockan, designad av arkitekten och formgivaren Thomas Eriksson.

Klockan ingick i ett designprojekt som initierats av IKEA under första halvan av 1990-talet. IKEA hade anlitat tre starka formgivarprofiler som alla stod för ett modernt och minimalistiskt uttryck: Stefan Ytterborn, Thomas Sandell och Thomas Eriksson. Kollektionen skulle vara en hyllning till det traditionella skandinaviska formspråket som stod i stark kontrast till 1980-talets mer extravaganta och kitschiga design. Kollektionen fick namnet IKEA PS, för att signalera att den var ett tillägg till det ordinarie sortimentet.

IKEA PS lanserades år 1995 vid den internationella möbelmässan i Milano under rubriken ”Demokratisk Design”. Orden skulle sammanfatta ambitionen att skapa produkter med bra design, hög kvalitet, god funktion och hållbar produktion. Allt till ett lågt pris som många hade råd med. Kollektionen fick ett mycket positivt mottagande.

Klockan, som fanns i flera färger och också kunde användas för mindre förvaring, blev en av kollektionens stjärnor. Thomas Eriksson hade inspirerats av överdelen på gamla tiders golvklockor, men klockans uttryck var helt igenom modernt. Den såldes på IKEA fram till 2005. Den finns numera att köpa i butiken på IKEA Museum.

Mer om IKEA PS kollektionerna

Med byrån VAJER ville formgivaren Tomas Jelinek frångå de platta lådfronter som är den vanligaste formen på byråar idag. I stället ville han göra en modern variant på de lite kupiga, bågformade lådfronter som finns på byråar från barock och rokoko. Den sortens lådfronter blev för dyra att göra i trä när möbler började tillverkas industriellt på 1950-talet. Tomas Jelinek bestämde sig därför för att göra en lådfront i plast. Plast gör det möjligt att åstadkomma avancerade former, men till det krävs dyra plastverktyg. Eftersom IKEA säljer så höga volymer kan dock kostnaden för dyra verktyg räknas hem ganska snabbt. De höga volymerna gör också att priset kan hållas lågt.

Tomas ritade en unik byrå med sex lådor och en böljande vågig framsida. Den fick namnet VAJER och fanns i flera olika storlekar och färger fram till 2003. Mest känd är kanske den knallröda varianten.

Muggen BANG är det första exemplet på en tanke som blivit viktig för IKEA: att det går att ha ett avsevärt lägre pris på en välkänd produkt som alla vet vad den normalt brukar kosta. BANG kostade vid lanseringen bara fem kronor. Den fanns i färgerna vit, grön, gul och blå och blev genast mycket populär.

Men det började egentligen med en varmkorv. De flesta som har besökt ett IKEA varuhus är bekanta med varmkorven, den som fortfarande bara kostar 5 kronor. Den började säljas på varuhusen i slutet av 1980-talet och Ingvar Kamprad ville att korven skulle vara hälften så dyr som en motsvarande på stan. Kunden skulle häpna över både hur prisvärd korven var och hur gott den smakade. Det lyckades.

IKEA upptäckte snart att samma tanke gick att applicera på andra varor. Muggen BANG blev den första. Muggen sålde mycket bra, men det krävdes snart viss produktutveckling. Eftersom muggen inte var stapelbar tog den för mycket plats i distribution och försäljning. En ny modell av BANG arbetades fram, men hade sämre funktion och form och blev inte alls lika populär hos kunderna. Efter fyra år ersattes den av muggen TROFÉ, som var både stapelbar och snygg. 2021 säljs den fortfarande, men nu under namnet FÄRGRIK. Priset har knappast gått upp alls sedan 1996 och, för att citera Ingvar Kamprad, den kostar fortfarande inte ”mer än växelpengarna som skramlar i fickan”.

Med köksserien IKEA 365+ ville IKEA ta ett helhetsgrepp på vardagen. Kollektionen lanserades 1997 och omfattade mer än 70 enkla basprodukter som skulle följa kunden hela vägen från köksbänken till middagsbordet varje dag, hela året. Därav namnet: IKEA 365+, som antalet dagar i ett år. Samt ett + som skulle signalera att produkterna också skulle stå för det ”lilla extra”.

Serien var inspirerad både av Ingvar Kamprads affärsidé för IKEA och ”Vackrare vardagsvara”, den klassiska kampanjen för enkla men estetiskt tilltalande vardagsprodukter som lanserades av Svenska Slöjdföreningen 1919.

Det blev en omfattande serie form- och funktionsriktiga produkter för att laga och äta mat, till ett så lågt pris som möjligt. Serien togs fram av produktutvecklare på IKEA i samarbete med Anki Spets, glas- och textildesigner med bas i New York, industridesigner Magnus Lindström från Stockholm och Susan Pryke, porslins- och keramikdesigner från London. De valde material som skulle klara ett långt och slitstarkt liv, till exempel fältspatporslin och rostfritt stål.

IKEA 365+ uppdaterades med nya globala funktioner och ny design lanserades 2017. Och än idag är produkterna i serien IKEA 365+ mycket uppskattade delar av den köksutrustning som säljs på IKEA.

Mer om serien IKEA 365+

Multimediahyllan ROBIN var en del i en serie möbler som också omfattade tv-bänk, bokhylla, vägghylla och skrivbord. Den togs upp i sortimentet 1997 och blev snabbt en storsäljare eftersom cd-skivor fortfarande var i ropet då och några år framåt.

Den framgångsrika ROBIN var från början resultatet av ett misslyckat experiment. I slutet av 1990-talet hade IKEA börjat experimentera med infärgade spånskivor. Idén kom från Giorgi Nocievski, allmänt kallad ”Uppfinnarjocke” eftersom han var så påhittig. Spånen blandades med pigment, så möblerna fick färg utan att man behövde lacka dem. Formgivarna och syskonen Marianne och Knut Hagberg blev förtjusta i idén och ritade en hel serie möbler med infärgad spånskiva och björkfärgade kantlister. Tyvärr visade det sig att tekniken inte lämpade sig för massproduktion. Men serien, i vilken multimediahyllan ROBIN ingick, var för bra för att ge upp. Det visade sig att det gick bättre att göra den av folierad spånskiva med björkfärgad kantlist.

ROBIN blev kvar i IKEA katalogen i fem år, men i samband med att cd-skivorna dalade i popularitet avvecklades även hyllan i mitten av 00-talet.

TAKTER var en stor taklampa i polerad och lackad aluminium som i sin form påminde om ett upp- och nedvänt glas. Lampan var med sitt riktade ljus speciellt lämpad som taklampa över ett bord. Höjden justerades enkelt med en dekorativ tyngd som hängde i stålvajrar.

Formgivaren Ehlén Johansson spred ljus med denna unika design som lanserades i 1999 års upplaga av IKEA katalogen. Tyvärr blev den bara kvar i sortimentet i ytterligare två år.

En pall som också fungerar som förvaringslåda: BURSJÖN är ett bra exempel på en möbel som fyller flera funktioner. Mångfunktionella möbler var något IKEA arbetade med bland annat för att möta behoven bland trångbodda, som vid denna tidpunkt blev allt fler.

BURSJÖN kom till i en designstudio i Köpenhamn, där formgivaren Niels Gammelgaard och designchefen på IKEA, Lars Engman, arbetade med att designa produkter för IKEA som skulle reflektera nya trender och utnyttja ny produktionsteknik. Flera andra tongivande formgivare knöts till teamet, bland annat Ehlén Johansson och Nicholai Wiig Hansen.

1998 ritade teamet en förvaringslåda i stadig plast med lock. Locket och stabiliteten gjorde att den även fungerade som pall. Den fick namnet BURSJÖN och lanserades i 2000 års utgåva av IKEA katalogen och fanns med i flera olika färger i ytterligare fem år.

Förspelet till lanseringen av FAMNIG, en hjärtformad barnkudde med utsträckta armar, var dramatiskt och kunde ha slutat mycket illa. Våren 1997 upptäckte en medarbetare på IKEA att ögonen på mjukleksakerna på Barnens IKEA kunde lossna. Så när upptäckten gjordes togs samtliga mjukisleksaker omedelbart bort från varuhusen. Lyckligtvis hade inget barn satt ett öga i halsen, men faran var uppenbar. IKEA återkallade genast alla mjuka leksaker och gav återbetalning. Produktionen hos leverantören i Indien stoppades men IKEA ville ta ansvar för arbetarna på fabriken och fortsatte samarbetet. En av de första nya produkterna som tillverkades där var just FAMNIG som togs in i sortimentet 1998 och i IKEA katalogen i 2000 års utgåva.

Händelsen fick IKEA att än mer systematisera sitt säkerhetsarbete, inte minst kring barnprodukter. Tydligare rutiner och ansvarsområden fastställdes och bland många viktiga åtgärder fattades beslutet att helt upphöra med användandet av plastögon på leksaker. Broderade ögon var inte bara säkrare, de visade sig också ge mer karaktär och personlighet åt leksakerna. Vid denna tid var detta inte norm inom leksaksindustrin, men med tiden följde ett stort antal branschaktörer efter.

2021 finns den röda kramleksaken fortfarande på IKEA, nu under namnet FAMNIG HJÄRTA.

Stolen JULES har uppstått i flera olika skepnader på IKEA under åren. 1998 lanserades den som en snurrande höj- och sänkbar skrivbordsstol, främst avsedd för hemmabruk. Den karaktäristiska formen blev snabbt så populär att formgivaren Nicholai Wiig Hansen också skapade en stapelbar variant med fyra ben som fick benämningen ”besöksstol”. JULES har också gjorts i barn- och ungdomsvarianter, och år 2021 säljs fortfarande en barnvariant på IKEA.

Gemensamt för alla modeller av JULES är sitsen av formpressat faner, som utmärker sig genom nio hål i ryggen. Hålen gjorde för övrigt att JULES gick under smeknamnet ”Emmenthal”, efter den håliga schweizerosten, innan den fick sitt riktiga namn.

En annan rolig del av JULES historia är att hålen ursprungligen mallades efter vinglas. Formgivaren Nicholai Wiig Hansen fick idén till JULES under en resa till Italien. Han hade länge velat göra en ny stol för hemmakontoret. En stol som var snygg nog att använda som extrastol när det kom gäster, men samtidigt stabil nog att kunna klara timmar av hemarbete. Vid ett besök på en italiensk möbelfabrik slog inspirationen till och tillsammans med fabriksägarens pappa skapade han på stående fot en prototyp av papp. Nicholai ville att stolen skulle ha hål i ryggen för att göra sitsen lättare och skapa skuggor. Men han saknade något att rita hålen efter. Som tur var låg det en vinkällare i anslutning till fabriken. Där lånade han ett vinglas och med det som mall ritades de nio hålen. Därefter belönade Nicholai och pappan sig med varsitt välförtjänt glas vin.

En sammanhållen textilkollektion i bomull som pryds av ett antal djärva mönster i starka färger som klarblått, rött, gult och svart. Hela kollektionen ritades av inredningsarkitekten Mikael Löfström, som sade sig ha haft det skandinaviska ursprunget i åtanke när han designade tygerna.

De textila mönstren bygger på fragment som börjar med MALVINA, föreställande små blå fönster. Mönstren växer och vidgas på de åtföljande tygerna och fulländas i och med MAINE, där en hel stad i flera färger myllrar över tyget.

Kollektionen presenterades på ett helt uppslag i 1999 års upplaga av IKEA katalogen under rubriken ”Skandinavisk design”. Den såldes på IKEA fram till sommaren 2001.

År 1979 utnämndes av UNESCO som ett internationellt barnår och samma år lanserade IKEA ett nytt barnsäkerhetsprogram under namnet PATRULL. Det var en serie produkter som skulle göra livet hemma säkrare för barn. Det handlade om att förebygga allt från blåmärken och skrapsår till mer allvarliga olyckor.

En viktig produkt i det barnsäkra sortimentet var barnpallen SORK med halkskydd som ofta stod i badrummet eller i köket. Den första versionen som kom 1979 var en plastpall med räfflad gummimatta och gummifötter. 1988 ersattes SORK av HARE. Dessa pallar hade gummidetaljer som limmades på pallen för att fungera som halkskydd.

På 1990-talet utvecklades en bättre barnpall av formgivarna Knut Hagberg och Marianne Hagberg tillsammans med plastexperter på IKEA. Det möjliggjorde också ett friare, mjukare formspråk, till exempel lät man gjuta in halk- och glidskydd i syntetiskt gummi i ett och samma produktionsmoment. Den uppdaterade pallen togs upp i sortimentet på IKEA i mars 1998 och fick namnet PATRULL. Den var stabilare och tåligare än de tidigare pallarna, och de ingjutna halkskyddsknopparna och fötterna hindrade pallen från att glida på golvytan och barnet från att halka.

Pallen PATRULL belönades med utmärkeIsen Utmärkt Svensk Form 1998 och premiärvisades i 2000 års utgåva av IKEA katalogen. 2021 säljs den fortfarande, men nu under namnet FÖRSIKTIG.

Serien PATRULL för barnsäkerhet finns kvar på IKEA och innehåller bland annat fönsterspärrar, badkarsmattor, petskydd, hörnskydd, halksäkra mattor och annat som kan göra alla områden i ett hem säkrare.

I 1999 års utgåva av IKEA katalogen lanserades VÄRDE, ett kök av en helt ny typ som skulle komma att kallas modulkök. Formgivaren Mikael Warnhammar hade gedigen bakgrund med yrkeserfarenhet som snickare, byggarbetare och byggingenjör och med examen vid Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg 1988.

Redan på 1980-talet drömde allt fler om en egen ”köksö” eller ”köksbar” att samlas kring. Den internationella expansionen hos IKEA tydliggjorde också ytterligare ett behov. Till skillnad från praxis i Sverige var konsumenter i andra länder ofta tvungna att ta med sig sitt kök när de flyttade till en ny bostad. Ett vanligt väggfast kök från IKEA uppfyllde inte detta behov.

Vid lanseringen underströks möjligheten att med modulerna i VÄRDE när som helst kunna möblera om, komplettera och förändra i köket. Det beskrevs som ett helt nytt sätt att tänka kring kök. Hurtsar och väggskåp var i björk/björkfaner med vita detaljer och fötter av rostfritt stål. De fristående enheterna var lätta att placera och rymde lika mycket som ett traditionellt ”fastlåst” kök. Och de enskilda delarna gjorde det också lätt att planera, installera och ta med sig köket vid en flytt. Skandinavisk design var populär, och utförandet i massiv, grov, ljus björk låg rätt i tiden.

År 2000 vann serien VÄRDE designpriset Red Dot Award. Serien VÄRDE fanns kvar i IKEA katalogen under totalt tio år och gjordes till och med i en miniversion för barn med namnet DUKTIG. Mikael Warnhammar ritade också ytterligare två modulkök, ATTITYD och BRAVAD.

När den danska formgivaren Nicholai Wiig Hansen skapade det låga plåtskåpet IKEA PS hade han två inspirationskällor. Många av hans kompisar i Köpenhamn gillade att möblera med begagnade plåtskåp från omklädningsrum, men Nicholai tyckte att sådana var för smala för att fungera riktigt bra i ett hem. Han kom att tänka på ett sideboard, den låga, traditionella möbeln som var så populär inom dansk design. Kanske skulle man kombinera de två och försöka göra ett bra sideboard av plåt?

IKEA PS kollektion nummer två tillverkades till stora delar på fabriker i Polen. Projektledaren för IKEA PS, Lars Dafnäs, och dåvarande designchefen, Lars Engman, letade upp en polsk fabrik som gjorde plåtskåp till militären. De tog hem en prototyp till ett sideboard, men Nicholai var inte helt nöjd med kvaliteten. Han tyckte att det var för mycket ”plåtlåda” och att monterbarheten måste förbättras. Från en vän som jobbade som DJ hade han också fått uppslaget att göra skåpet anpassat för LP-skivor, med hål i bakstycket för sladdar och kablar. Dessutom ville han att skåpet skulle vara rött, något som till en början möttes med stor misstänksamhet från IKEA. Inte gick det väl att sälja ett rött skåp?

Men den envisa Nicholai fick till sist igenom sin vilja, och det röda skåpet blev omedelbart en storsäljare. 2001 belönades det dessutom med det internationella designpriset Red Dot Award. År 2021 säljer IKEA fortfarande skåpet, nu dessutom till ett lägre pris än när det lanserades för 21 år sedan.

Mer om IKEA PS kollektionerna

Den runda tuftade ullmattan IKEA PS ingick i den andra kollektionen med namnet IKEA PS. Den designades av formgivaren Eva Lilja Löwenhielm, som ville skapa en produkt ”med egen karaktär som passar lika bra på kontoret som i hemmet”.

Kollektionen IKEA PS hade lanserats första gången på möbelmässan i Milano 1995 under begreppet Demokratisk Design. Det sammanfattade en ambition att skapa produkter med bra design, hög kvalitet, god funktion och hållbar produktion. Alltsammans till ett lågt pris. Kollektionen blev mycket positivt mottagen.

Den enda som inte var helt nöjd var Ingvar Kamprad, som tyckte att den första kollektionen hade alldeles för höga priser. Trots att produkterna sålde över förväntan ville han pröva en ny strategi för att få ned prisbilden. En grupp unga skandinaviska formgivare fick besöka fabriker i Polen, där nya produkter skapades direkt på fabriksgolvet under temat ”tänka annorlunda”. Det blev den andra kollektionen i serien IKEA PS. Tack vare att formgivarna tänkte nytt kring design- och produktionsprocesser blev tillverkningskostnaden och därmed också priserna i varuhusen betydligt lägre. Kollektionen togs upp i IKEA sortimentet under 1998–99.

Eva Lilja Löwenhielm var en av de unga formgivarna som var med på resan till Polen. Hon var då nyutexaminerad från Beckmans Designhögskola med egen designstudio, och hade också fått ett stipendium av IKEA. Hon har sedan dess varit en viktig del av den svenska designscenen, med jobb för många kända varumärken, bland annat IKEA. 2019 utsågs hon till ny designchef för IKEA.

Mer om IKEA PS kollektionerna

Den smarta tvåsitssoffan IKEA PS kunde lätt vikas ut och förvandlas till en dubbelsäng. Den var dessutom försedd med hjul vilket gjorde den extra flexibel. Den ritades av de två formgivarna Thomas Sandell och Chris Martin för den andra kollektionen med namn IKEA PS som lanserades 1999.

Kollektionen IKEA PS hade lanserats första gången på möbelmässan i Milano 1995 under begreppet Demokratisk Design. Det sammanfattade en ambition att skapa produkter med bra design, hög kvalitet, god funktion och hållbar produktion. Alltsammans till ett lågt pris. Kollektionen blev mycket positivt mottagen. Den enda som inte var helt nöjd var Ingvar Kamprad, som tyckte att den första kollektionen hade alldeles för höga priser. När den andra samlingen produkter lanserades under namnet IKEA PS var priserna pressade, men den höga designambitionen bestod.

Formgivarna Thomas Sandell och Chris Martin var exempel på det. Thomas Sandell var redan då en namnkunnig arkitekt och formgivare med eget designkontor. Chris Martin hade en examen i möbeldesign från Royal College of Art i London och hade jobbat som assistent hos den kända designern Jasper Morrison. I IKEA PS broschyr från 1999 säger formgivarna: ”Vi ville skapa bra design som gör människor lyckliga. Design som påverkar människor positivt, IKEA PS bäddsoffa kan du öppna med ena handen utan att spilla vin från glaset du håller i den andra.”

Mer om IKEA PS kollektionerna