Träpluggen

En minirevolution.

Innovation är kanske den allra viktigaste faktorn för ett företags överlevnad. Modet att våga ifrågasätta allmänt accepterade och etablerade sanningar och metoder. Om man ska göra det måste man vara rätt ihärdig. Som i det här fallet. Tio år efter att idén kläcktes räknas den av många som en av de klurigaste sakerna som IKEA någonsin har uppfunnit – träpluggen. En träplugg som kilas in i ett fräst hål.

Ibland kommer innovation och utveckling inifrån. Från någons starka tro på att saker och ting kan göras bättre. Smartare. Enklare. På ett nytt sätt. I det här fallet kom den här helt fantastiska uppfinningen – träpluggen – från de två självlärda prototypingenjörerna Göran Sjöstedt och Anders Eriksson. Göran anställdes efter att ha visat att han kunde bygga en pinnstol, och Anders är i grunden möbelsnickare. De har båda arbetat i prototypverkstaden på IKEA of Sweden i Älmhult, som är företagets designnav och platsen där de flesta prototyper byggs.

Två medelålders män, Anders Eriksson och Göran Sjöstedt, står i en starkt upplyst och lite kal verkstad.
Anders Eriksson och Göran Sjöstedt i sin naturliga miljö – prototypverkstaden.

Envishet som arbetsmetod

Träpluggen som Anders och Göran uppfann tillsammans, är en lösning som kanske inte ser så mycket ut för världen, men ur ett innovationsperspektiv är den helt enastående. För det första halverar den tiden det tar att montera ihop möblerna från IKEA. För det andra gör den alla fogar på maskintillverkade möbler osynliga. Med andra ord både smart och snyggt!

Allt började när Anders Eriksson skapade en träbock med frästa fåror. Den blev extremt stabil och det gav honom en idé.

”Jag funderade mycket över konstruktionen och undrade om det skulle gå att tillämpa samma princip på andra möbler än träbockar. De frästa fårorna ger nämligen fantastisk stabilitet”, berättar Anders.

Tillsammans med Göran Sjöstedt började han prova sig fram med hjälp av CNC-maskinen, en datorstyrd verkstadsmaskin där man i princip programmerar in ett mönster. Utifrån det mönstret tillverkar maskinen en trämodell.

”Vi provade en massa olika saker. Vi ändrade någon liten detalj, testade på nytt, och ändrade den igen. Det var roligt och vi visste att vi var något på spåret. Men vi uppmuntrades inte direkt att fokusera på det här. Folk frågade hela tiden vad det var vi höll på med. Det var ingen som riktigt trodde på oss, så vi gjorde det på vår fritid”, minns Anders Eriksson.

En benbock av trä samt fler olikformade delar av träprototyper utlagda på golvet.
En idé växer fram. Men glädjen över en ny idé förvandlas snabbt till frustration. Varför fungerar det inte? Testa igen. Och igen. Och igen. Anders Eriksson och Göran Sjöstedt utvecklade sin idé under en tioårsperiod. Vad kan vi lära oss av det? Var ihärdig. Var modig. Var envis.

Enklare och vackrare

Samtidigt startades projektet Easy Assembling, med syftet att undersöka hur IKEA kunde göra det enklare för kunderna att montera möblerna från IKEA. Projektledaren Christer Collin och innovatören Benny Andersson på IKEA såg också potentialen, och lösningen med träpluggen blev en viktig del av projektet.

”Det var jätteroligt att vår idé blev patenterad, även om det aldrig var därför vi jobbade med den”, säger Göran och Anders. ”Det kändes bara så bra att vi hade åstadkommit något som skulle göra det enklare för kunden. Med träpluggen går monteringen mycket snabbare, men också enklare eftersom pluggen är fäst i en av de två delarna som ska sättas ihop. Det går i princip inte att misslyckas.”

Tack vare träpluggen behöver man inga beslag eller liknande. Den smarta träbiten ersätter alla metalldelar i konstruktionen.

”Det finns så många olika sätt att använda den på. Jag tror att vi kommer att få se träpluggen i alla sorters miljöer. Det hade varit fantastiskt om vi kunde använda den i kök. Tänk att kunna montera ett kök utan att använda en verktygslåda. Nu tillverkas träpluggen i både plast och trä”, förklarar Anders Eriksson.

Händer håller ett litet träblock med ett hål i, och en liten träplugg. Anders Eriksson står skrivet på blocket.
Det här skulle komma att revolutionera sättet att montera möbler.

Hur får de alla sina idéer? Göran Sjöstedt förklarar: ”Ju fler misstag man gör, desto mer lär man sig. Testa. Prova dig fram. Man måste börja någonstans. Det är verkligen ett jäkligt bra jobb vi har. Det är så mycket enklare för oss att hitta bra lösningar eftersom vi har alla maskiner vi behöver här i prototypverkstaden. Man måste bara ha några idéer att utgå från. Sedan kollar man om de funkar. Det är som när vi samarbetar med formgivarna här. Då bygger vi alltid en prototyp. Tricket är att se till att prototypen inte är för välbyggd. Det är när den går sönder som man upptäcker de svaga punkterna.”

”Det tar lång tid att skapa något som är riktigt, riktigt bra”, tillägger Anders Eriksson, som sparade den första prototypen. ”Faktum är att jag har sparat alla versioner som inte riktigt fungerade. Man vet aldrig, de kan inspirera en att göra något annat längre fram.”

När IKEA till sist såg potentialen i lösningen med träpluggen gjordes stora långsiktiga investeringar i nya maskiner. En helt ny typ av maskin utvecklades, och för att vara säker på att den funkade som den skulle, var Anders Eriksson och Göran Sjöstedt med och tog fram den. De minns hur det gick till: ”Det var en rolig, och helt ny erfarenhet. Den första maskinen utvecklades och tillverkades i Italien tillsammans med Jan-Anders Hansson på IKEA Industry Group, och finns nu i en fabrik i Polen. Vi kunde inte använda standardmaskiner utan behövde extra precision för att skapa de förborrade hålen till träpluggarna.”

Medelålders man och kvinna med blonda, grånande hår och svarta kläder, står vid ett ritbord med prototyper och linjaler.
Knut Hagberg och Marianne Hagberg på sitt kontor på huvudkontoret för produktutveckling på IKEA of Sweden i Älmhult.

Supersyskonen

Bara ett par hundra meter från prototypverkstaden fanns Knut Hagbergs och Marianne Hagbergs skrivbord. De är båda möbeldesigner och inredningsarkitekter, och dessutom syskon. Ganska vilda och väldigt kreativa. Och de arbetade alltid tillsammans. ”Vi fick båda anställning på IKEA 1979 och vårt första uppdrag var att göra ’fantastiska saker’,” berättar Marianne Hagberg.

Sett utifrån vad de har åstadkommit är det just det – fantastiska saker.

”Vi ritar alltid för hand på stora vita papper. Ögon, hjärna, papper. Alltid i skala 1:1. När vi har ritat färdigt går vi bort till prototypverkstaden och bygger en första prototyp.”

Så vad tycker de om träpluggen? Knut minns: ”Så fort vi fick se den visste vi att det här var något väldigt speciellt. Men Anders Erikssons och Göran Sjöstedts uppfinning fick inte den uppmärksamhet som den förtjänade. Vi såg verkligen potentialen och använde träpluggen på byrån TROMVIK. Den fungerade utmärkt. Men internt var folk inte övertygade om att den var så fantastisk. Dessutom, och det var kanske viktigast av allt, vågade IKEA inte investera i den nya innovationen.” Det var en ganska frustrerande tid för både formgivarna och innovatörerna i prototypverkstaden.

”Vi älskar att använda nya tekniker. Och vi gillar när vi måste kämpa för våra idéer. Det är naturligtvis särskilt givande när vi vinner kampen, oavsett vad det gäller. Jag antar att det grundar sig i vår besatthet av att vilja skapa en bättre vardag för de många människorna. För vi är faktiskt besatta”, erkänner Marianne Hagberg.

Fyra medelålders personer, en kvinna, tre män, som arbetar tillsammans med ett bord som vänts upp och ner.
Lagarbete: Marianne Hagberg, Göran Sjöstedt, Anders Eriksson och Knut Hagberg.

Denna besatthet övertygade de båda formgivarna om att träpluggen skulle bli en succé.

”Vi kände bara att det här var så himla bra. Vi ville göra en hel möbelserie med den nya tekniken. För att visa vilken bra idé den osynliga monteringslösningen var skapade vi förvaringssystemet REGISSÖR som är tänkt för vardagsrum. Det blev den första serien där träpluggen användes i fullskalig produktion. Jag tror att en av anledningarna till att vi lyckades var att vi inte var rädda för att säga vad vi tyckte. Vi ville bara lösa problemet”, förklarar Marianne. ”Design är alltid ett lagarbete. Man arbetar ihop, man har respekt för varandras kompetens. Respekt för leverantörens kompetens. Alla kan bidra. Och när vi gör allt på rätt sätt har vi en enorm potential.”

”Det är viktigt att diskutera saker och ting, att säga vad man tycker. Om alla alltid håller med varandra i en diskussion blir det inte så intressant”, tillägger Knut.

Närbild av två personer som håller ett bord, en pekar mot området där ett bordsben är fäst vid bordsskivan.
Serien LISABO är ett utmärkt exempel på hur design och teknisk innovation omvandlas till en produkt.

Demokratisk Design

De fem principerna för Demokratisk Design – form, funktion, kvalitet, hållbarhet och ett lågt pris – är något som sitter i ryggmärgen på Marianne och Knut. Det är en förutsättning för att kunna skapa bra produkter.

”Det är en fantastisk arbetsmetod som utmanar en”, säger Marianne Hagberg.

Den geniala träpluggen fick ytterligare ett genombrott tack vare Knut och Marianne. De sporrades av tanken på att skapa möbler med hantverkskaraktär som skulle passa in i massproduktionen på IKEA. De tillverkade en serie bord med en bordsyta av askfaner och ben av massiv björk. Ursprungligen kallade de kollektionen för ”Gasell”, ett namn som reflekterade deras idé om ett ljust, graciöst bord på långa ben. En osynlig monteringslösning skulle framhäva den idén ytterligare, och träpluggen passade därför perfekt i kollektionen. En annan viktig aspekt var detaljerna i designen.

”I stället för ett handtag ville vi ha ett nyckelhål i skrivbordets låda. Som vi fick kämpa för det!” minns Knut Hagberg.

”Ja, vi vägrade använda handtag och tillverkaren vägrade acceptera nyckelhålet. Men vi löste det, med ett långt och ilsket bråk”, skrattar Marianne.

Möbelserien fick så småningom namnet LISABO, och träpluggen ändrades och är nu i stället monterad på benen. Benen förs in i hålen på bordsskivans undersida och låses sedan på plats med ett smart plastbeslag.

”Vi har aldrig haft som mål att designa en riktigt snygg produkt. I stället arbetar vi baklänges. Vi börjar med en idé, en funktion, ett material och ett pris. Då vet man om det kommer att fungera eller inte”, säger Knut.

Och det gjorde det onekligen i det här fallet. År 2016 fick bordsserien LISABO designpriset Red Dot Award.

Relaterat