IKEA Museum
presenterar

Efter intensiva år av expansion på 1970-talet drabbades IKEA av svår växtvärk. En mängd nya varuhus hade öppnats i Europa och antalet anställda ökade explosionsartat. Samtidigt hade själva organisationen knappt utvecklats sedan 1960-talet. Kommunikationen haltade, kostnaderna skenade medan kvaliteten sjönk. Oljekrisen var bara grädden på moset. Nu krävdes en kraftsamling innan det var för sent.

Före 1989 var produktionen bakom järnridån en grundbult i den långsiktiga inköpsstrategin på IKEA. Hit sökte sig Ingvar Kamprad redan på 1960-talet när han bojkottades av svenska möbelfabrikanter och den svenska möbelbranschen i stort. I planekonomier som Polen fanns råmaterial till låga priser och statligt ägda fabriker med stor kapacitet och behov av att göra affärer med väst, då östvalutor inte kunde användas i väst eller växlas till dollar. IKEA gjorde stora investeringar i nedslitna fabriker, installerade maskiner och reservdelar och byggde kompetens. Så vad hände när järnridån plötsligt rasade?

I mitten av 1990-talet skakades IKEA av anklagelser om barnarbete. Företaget var då världens största möbelhandel med nära 100 varuhus i 17 länder och produktion i 70 länder. I takt med framgångarna hade också mediegranskningen av IKEA ökat. Avslöjanden om barnarbete skulle leda till en ny kompass, samarbete med UNICEF och Rädda Barnen samt uppförandekoder kring allt från barnarbete till miljöpåverkan.

I mitten av 1990-talet kom den svenske möbelformgivaren Jan Dranger till IKEA med ett revolutionerande förslag. Han trodde sig ha lösningen på en av Ingvar Kamprads största utmaningar – att kunna packa soffor och fåtöljer i platta paket.

IKEA har alltid letat efter nya och smartare sätt att packa och distribuera möbler. I slutet av 1970-talet hämtade IKEA inspiration från bilindustrins sittmöbler i försöken att kunna packa soffor och fåtöljer i platta paket.

I början av 1970-talet bestämde sig IKEA för att ta sig an den japanska marknaden. Expansionen utanför Sverige gick som på räls i norra Europa och Japan kändes för många som ett naturligt och logiskt nästa steg. De såg ett släktskap mellan skandinavisk designtradition och den japanska enkelheten och möblerna i ljust trä.

Hur blev en fiaskopelle från Småland en av världens mest framgångsrika entreprenörer? I utdrag ur vår nya Ingvar Kamprad-utställning berättar nära medarbetare om hans driv, nyfikenhet, kreativitet och förmågan att se problem som möjligheter. I utställningen Hej Ingvar! på IKEA Museum finns många fler historier att se och lyssna på.

När IKEA öppnade sitt första varuhus i Stockholm sommaren 1965, var det Europas största möbelaffär. Det var stort, det var fint, men inte speciellt välfungerande. Man kan faktiskt säga att det inte var förrän varuhuset brann fem år senare som IKEA verkligen fick fart på varuhuskonceptet. Vägen dit kantades av små färgglada plastbollar, proggaffischer och ett välkänt museum i New York. Men det började med en kung i ett lerigt dike.