Åren går men de flesta av hemmets basmöbler består. Matbord och stolar har samma grundläggande funktion idag som för tusen år sedan. Även garderober och sängar är sig ganska lika, utöver att människors medellängd och köpkraft har ökat, vilket kräver längre och bredare sängar och större garderober.
Möbler som gått ur tiden
Från nödvändig till onödig
Finns det inredning från förr som aldrig kommer tillbaka, trots retrotrender och nostalgi? Tidigare oumbärliga möbler som sedan länge fallit i glömska? Vad är ett telefonbord? Hur används ett pottskåp och vem får egentligen sitta på en sypuff?
Nattduksbordet med särskild plats för potta i katalogen 1951 fanns i naturfärgad alm, mahognyfärgad björk eller prima fur, ljus eller mörkpolerad.
Pottskåp har återkommit flera gånger i sortimentet på IKEA, som här LEKSVIK 2006. Dessförinnan kom bland annat HADELAND och NARVIK på 1990-talet.
Pottskåpet var en oumbärlig möbel i sovrummet under 1700-talet. När IKEA gjorde serien 1700-tal på 1990-talet ingick till exempel skåpet SANDBRO, vars gustavianska förebild från cirka 1770 fanns på ett säteri med samma namn utanför Uppsala.
En möbel som dock tycks ha försvunnit helt är pottskåpet, av IKEA mer diskret kallat nattskåp i början av 1950-talet. Vid den tiden saknade många bostäder fortfarande avlopp och rinnande vatten och utedass var vanligt i både stad och landsbygd.
Ibland användes istället en pottstol, en fåtöljliknande trästol, på slott och herrgårdar ofta klädd i siden och sammet, med lucka över hålet ovanför pottan. I vanligt folks hem var istället pottskåpet räddaren i nöden – nattetid eller när det var dåligt väder. Först i mitten på 1950-talet installerades porslinstoaletter i allt snabbare takt i de svenska hemmen.
Universalhyllan SERVO passade såväl rökare som långpratare. Från ikéa-nytt 1950.
SPARTA telefonbord marknadsfördes som en ”pigg nyhet” i IKEA katalogen 1956. ”Apparaten” skulle placeras på hyllan med grön mosaik, som undertill hade plats för ”flera telefonkataloger”.
Möbler med mål och syfte
Många av möblerna som presenterades i de första IKEA katalogerna på 1950-talet hade ett tydligt syfte. IKEA talade om var skåpet skulle stå när de lockade till köp av allt från stickfåtöljer och läxbord till matsalsmöbler och hallbyråar. Visserligen fanns också i ikéa-nytt från 1950 en ”universalhylla”. Här kunde konsumenten själv välja om de ville använda hyllan SERVO som nattduksbord, telefonhylla eller kanske rökbord att ställa askfat och pipställ på.
Några år senare, 1954, hade betydligt fler svenskar skaffat telefon hemma och då kom den första dedikerade telefonhyllan till IKEA med det passande namnet TELE. Den följdes senare av telefonbordet SPARTA, ”idealisk i telehörnan” med sits för långpratare, samt hylla för papper, penna och telefonkatalog.
TOSCA hallbord för såväl telefonapparat som blomsterprakt, här i IKEA katalogen 1962.
Hallmöbeln RELING med sittplats för långa telefonsamtal och fack för telefonkatalog dök upp redan 1990. Bild ur IKEA katalog 1992.
TELE, en enkel telefonhylla i rotting med råglasskiva från IKEA katalogen 1954.
DÄVERT från 1993 med en mintgrön kobratelefon från Televerket som matchade sittdynan. Detta blev den sista möbeln som IKEA kallade telefonbänk. I slutet av 2000-talet upphörde IKEA helt med att visa fasta telefoner på bild.
Telefonbordet placerades nästan alltid i hallen, bredvid telefonjacket i väggen. Endast mycket förmögna personer hade råd med telefon i flera rum. Det skulle dröja decennier innan telefonen ansågs kunna placeras på vilken möbel som helst, kanske till och med på golvet eller på väggen i badrummet. Inte förrän de första mobiltelefonerna kom, vid millennieskiftet, började telefonborden försvinna ur sortimentet på IKEA.
Stiliga skrivbord som EXKLUSIV avbildades gärna med en man i kostym som arbetade och tänkte viktiga tankar. Här i IKEA katalogen 1969.
1951 presenterades fåtöljen EMMA i katalogen med rubriken ”stickfåtölj” och sades vara vad ”varje husmor önskar sig”.
I katalogen 1973 visades MAMMI, en ”modern emma”, en stickfåtölj där budskapet levererades mer subtilt än 1951.
Smarta sybordet ANITA från IKEA katalogen 1966 beskrevs som en ”nyttomöbel som en kvinna har svårt att undvara […] En uppskattad present på Hennes högtidsdag”.
”Till alla herrars förtjusning” erbjöd IKEA katalogen 1960 barskåpsinredning som passade till skåpen BOREN, ROXEN och TEMA. Inredningen hade bland annat ”elektrisk belysning” samt ”låda för cigaretter, kort och spelmarker”.
Med 1960-talets allmogetrend kom forna tiders brudkistor i modern tappning. Här, i IKEA katalogen 1963, beskrevs de som idealiska för ”romantiska flickor”, ”någonting för tonårsflickor som syr och broderar att samla i – för framtiden”.
Köksbordet RIGA sades i katalogen 1954 ha ”många finesser som husmor sätter värde på”. Ett multifunktionellt bord med två strykbrädor, rejäl bakbräda, skärbräda och knivlåda – allt i ett för bara 62 kronor!
Från husmor till könsneutralt
I 1950- och 60-talets IKEA kataloger beskrev man ofta vem som var tänkt att använda en viss möbel eller ett särskilt rum i hemmet. ”Husets herre” rekommenderades till exempel ett av de ”maskulina” skrivborden som han kunde ställa i ”chefsrummet” eller på ”hemmakontoret”. På bilder visades kostymklädda män framför välfyllda bokhyllor och rökskåp. ”Husmor” skulle däremot sitta bekvämt i sin stickfåtölj med fötterna på en sypall medan unga flickor fick ligga på en lurvig matta och ”spisa skivor”.
Idag har IKEA sedan länge slutat dela upp konsumenterna i herrar och husmödrar, unga fröknar och pojkar. Barnen leker i alla rum, aktiviteter knyts inte till kön eller ålder, och hobbyprojektet kan lika gärna hanteras på köksbordet som på hallgolvet.
Under 1970- och 80-talet sålde IKEA många möbler för hobbyrum och gillestuga. Hyvelbänken HOBBY var med i katalogen 1970–1974. En modern variant kom 2005 i form av UDDABO som utsågs till årets möbel av tidningen Sköna Hem. Bild ur IKEA katalog 1973.
Försvunna rum
Det är inte bara möbler som har gått ur tiden, utan även vissa rum. Få familjer har idag en gillestuga med mysmöbler, pingisbord och barskåp. Även hobbyrummet, tidigare nästan obligatoriskt i svenska 1970-talshem, har gått ur tiden. Den sista rustika snickarbänken i furu kom i IKEA katalogen 2005, då efter ett uppehåll på tre decennier. Den prisvärda vävstolen fanns bara med i IKEA katalogen 1982.
På 1980-talet var det många ute i stugorna som sydde, stickade, virkade och vävde själva. I IKEA katalogen 1982 kom därför prisvärda vävstolar på tillfälligt besök.
Ribbstolar för hemmagymnastik i barnrummet var populära under 1970-talet. Här i IKEA katalogen 1974.
IKEA har inte heller längre det man förr kallade ”matsalsmöbel” i sortimentet. Det vill säga ett helt set med matchande bord, stolar och skänk. Detta dels för att många idag hellre äter i köket eller framför skärmar, dels för att dagens konsumenter hellre matchar sina möbler själva.
Ett annat ovanligt rum i modern tid, framför allt hemma hos singlar och barnfamiljer, är salongen – eller finrummet som det också kallats. Här placerades praktmöbler och prydnadssaker, men själva rummet användes desto mer sällan.
Tjock-TV, VHS-bandspelare, kassetter och väl tilltagen fjärrkontroll fick plats i SLÖR musik- och videobänk i IKEA katalogen 1985.
Musikmöbeln SLUP byggdes på höjden för att rymma såväl LP-skivor och notböcker som grammofonspelare, förstärkare och kassettbandspelare. Bild ur IKEA katalog 1982.
År 1999 kom OBSERVATÖR videohållare för VHS-bandspelare samt hylla för tjock-TV. Bild ur IKEA katalog 2002.
Multimediamöbler
Ett av de tydligaste tecknen på tidens gång är musik- och mediemöblerna, som alltid haft en framträdande plats på IKEA. Det började med enkla TV- och radiobord till de första små och kompakta apparaterna. Därefter växte både TV-apparater och musikanläggningar på bredden och höjden. IKEA svarade med allt högre och större bänkar och skåp som också hade utrymme för skrymmande vinylskivor, kassettband och VHS-band. TV-bänkar skulle hålla för en massiv tjock-TV och VHS-spelare.
Det avantgardistiska datorbordet CONNY, ritat av designern Nicolas Cortolezzis, hade upp- och utfällbara hyllor för tangentbord, CD-spelare och skrivare. Här i IKEA katalogen 1995.
På 1980-talet revolutionerades musik- och videobranschen av CD-skivan. Samtidigt sjönk priserna kraftigt på persondatorer, och IKEA började producera datorbord med särskilda hyllor och fack för allt från tangentbord till skrivare och CD-ställ. Tidigare hade användarna sparat bilder och texter på små fyrkantiga plastdisketter men även här tog CD-skivan över allt mer på grund av sin enorma lagringskapacitet.
På 1990-talet föddes också CD-tornet, eller CD-pelaren som den också kallades. Hemmen fylldes av högsmala hyllor med fyrkantiga platta CD-fodral, tills de en dag inte gjorde det längre. Internet och mp3-filer gjorde sitt intåg.
Snart stod CD-tornen som täta skogar i second hand-butikerna och idag används de ofta av återvinnare till att bygga allt från badrumshyllor till sängben. Frågan är vad som finns hemma som kommer att gå ur tiden om 20, 50 eller 100 år? Se dig omkring hemma och fundera!
CD-hyllor och torn kom på 1990-talet i mängder av olika material och fantasifulla utföranden innan internet och mp3-filer gjorde sitt intåg. Bild ur IKEA katalog 1994.
