Redan från starten strävade IKEA efter ett enkelt och chosefritt umgänge, med varandra på kontoret, men även med kunder och besökare. Nästan en smula familjärt. När företaget expanderade internationellt fick medarbetare utanför Skandinavien vänja sig vid en för dem annorlunda företagskultur, med klampande träskor och en rejäl portion svensk enkelhet och rättframhet.
Hej!
Enkelt framför allt.
Den som kliver in på ett IKEA varuhus möts av mängder av möbler och prylar, men hälsas allra först välkommen av ett stort ”Hej!” vid ingången. Man skulle kunna säga att hela företagets kultur ryms i detta hej. Inte ett inställsamt goddag-kära-ni-vad-får-det-lov-att-vara utan ett enkelt hej.
Ingvar Kamprad bemötte människor med ett enkelt och rakt tilltal, i styrelserummen såväl som på fabriksgolvet och i varuhusen.
Visst, under de första åren på IKEA hade Ingvar Kamprad både kostym och sportbil, men ganska snabbt valde han bort det tjusiga. Och det var kanske ingen tillfällighet. Ingvar Kamprad verkade i en tid av större förändring i samhället där man gick från ni till du i samband med genomförandet av i Sverige och umgänget mellan människor blev mer avslappnat. Skolbarn började kalla sina lärare vid förnamn. Nästan ingen använde längre titlar som Herr, Fru och Fröken, inte ens när man talade med främlingar eller med chefen. Ingvar började köra en begagnad Volvo och hängde av sig kostymen för att i stort sett aldrig ta på den igen. Den gången han fick medalj av kungen klädde han sig visserligen i frack, men alla andra dagar kom han till jobbet i sliten piké, bekväma brallor och en rejäl snus.
Alla på IKEA duade och hejade samtidigt som de brottades med nya knepiga uppgifter.
När Ingvar Kamprad dök upp i möbelsveriges ganska traditionella värld på 1950-talet var han förvisso en affärsman, men även något av en rebell och en spjuver. Självklart skulle man göra affärer och tjäna pengar, men alltid med ett enkelt tilltal. Mellan medarbetare och till leverantörer. Man duade varandra och hejade samtidigt som man brottades med nya knepiga uppgifter. Det enkla och chosefria har med tiden blivit symboler för företaget. Svenskt, jämlikt, men även en smula uppstudsigt, är tanken.
Ingvar Kamprad trodde starkt på ett enkelt bemötande i både hälsningar och möten.
Det enkla umgänget och tilltalet underlättar arbetsuppgifterna, en plattare organisation gör jobbet roligare och smidigare. Och sammantaget kan företagskulturen på IKEA beskrivas som ett enda stort ”Hej!”.
