Ingvar i Amerika

Resrutten var ambitiös. På tre veckor skulle man resa från Älmhult till New York och sen till Chicago, tillbaka till New York och sen ända bort till San Francisco, ta en liten avstickare till Las Vegas och sen vidare västerut till Los Angeles för att slutligen åka tillbaka hem till Älmhult. Med på resan var Reidar Grönneberg, en god vän och affärsbekant, samt pappa Feodor Kamprad. Man skulle kunna se det som en slags bildningsresa, där Ingvar ville lära sig allt om amerikanarnas idéer och lösningar kring detaljistverksamhet och distribution. Han hade redan läst hyllmeter av facklitteratur i ämnet och ville nu veta ännu mer om automatiserade affärssystem.

Med hjälp av affärsbekanta får han tips om vilka varuhus och lager som kan vara intressanta och besöker omkring 50 olika företag. Han är nyfiken på detaljhandelns grammatik och formulerar ett antal frågor: Finns det butiker med en lågprisavdelning i källarplanet? Finns det något lågprisvaruhus för möbler som har butiker inne i staden, eller kanske en bit utanför? Finns det någon stad med 500.000–800.000 invånare med särskilt väl utvecklad detaljhandel? Finns det postorderföretag som säljer mycket möbler? Och finns det något möbelföretag där man kan se hela distributionskedjan?

Han imponeras av att vägnätet är så välutvecklat och ser hur viktigt det är med stora parkeringsplatser. Men sammantaget är han inte speciellt imponerad av det han ser. Är det så här det ser ut i världens ledande nation gällande distribution så är det riktigt magert enligt Ingvar. Han lär sig väldigt mycket. ”Framför allt kanske att US inte alls är så märkvärdigt som man tycker vid första anblicken.” skriver han hem till kusinen Inga Brita Bayley. I samma brev berättar han även att han är trött, till skillnad från pappa Feodor, som mår som en prins och snarkar högt i bakgrunden.

Tre intensiva veckor i USA sammanfattas endast genom de brev han skriver till släkt och affärsbekanta. Och av alla 50 företag han besöker är det bara ett fåtal som imponerar på Ingvar. Ett liknar IKEA, Hoffman & Boyle i New Jersey, och är enligt Ingvar faktiskt ett gott stycke bättre. ”För övrigt lärde jag mig lika mycket av företagens misstag däröver”, skriver Ingvar till en affärsbekant som hjälpt honom inför resan. Att just se misstag som en tillgång kommer att bli centralt inom IKEA. Vågade satsningar som går åt helskotta blir fina lärdomar att ta med sig. Idéer som inte slår väl ut lär man sig alltid något av. En tillåtande kultur där det är okej att göra misstag börjar ta form.