örändringsarbetet på IKEA pågick under diskret tystnad och uppmärksammades första gången internationellt i tidningen Newsweek 2001. Här beskrevs IKEA som ”prototypen” för ett framgångsrikt ”multinationellt teflonföretag”. IKEA, skrev Newsweek, lyckades till skillnad från andra storföretag undvika eller möta attacker från unga aktivister inom miljörörelsen och antikonsumtionsrörelsen. Artikeln beskrev att IKEA tycktes ha smitt en slags skyddande ”teflonsköld” – inte genom kampanjer utan med proaktiva åtgärder mot exempelvis barnarbete och miljöskandaler. Dåvarande VD Anders Dahlvig intervjuades och sa: ”Vi gör inte saker bara för att bli av med ett problem […] Det är rotat i våra grundläggande värderingar […] kalla det teflon om ni vill, men idag tycker jag att vi kan stå för det vi gör.”

I mitten på 2000-talet publicerade Harvard Business School i USA en fallstudie om IKEA och dess hantering av barnarbete – ”IKEA’s Global Sourcing Challenge: Indian Rugs and Child Labor”. Studien är än idag en av deras mest populära bland studenter och professorer. Professor Robert Strand, som leder Center for Responsible Business på Haas School of Business på Berkeleyuniversitetet i USA använder ofta Harvards fallstudie i sina kurser. ”Den är tidlös”, säger han. ”Exemplet från IKEA visar att affärer i grunden handlar mycket mer om samarbete än om hyperkonkurrens, vilket vi ofta tror, i alla fall hos amerikanska företag. IKEA byggde upp samarbeten och partnerskap med Rädda Barnen och UNICEF och med sina leverantörer. Det gynnade alla i längden.”

Marianne Barner menar att det arbetssätt som utvecklades av IKEA under 1990-talet idag är normen. ”Samarbeten mellan företag och den ideella världen är numera en självklarhet men det var det absolut inte då”, säger hon. ”Det jag själv är mest stolt över är uppförandekoden för att förhindra barnarbete och att vi tidigt och tydligt tog ställning för principen om barnets bästa framför allt. Och att det arbete vi inledde då fortfarande inspirerar.”

Arbete pågår

Efter tio års erfarenhets- och kunskapsutbyte, och avgränsade projekt tillsammans med bland andra UNICEF och Rädda Barnen, startade IKEA det som kom att kallas IKEA Social Initiative, som senare införlivades med IKEA Foundation. Uppförandekoden IWAY har ständigt uppdaterats och förfinas ytterligare än idag för att omfatta hela värdekedjan. Det handlar inte längre bara om att göra kontroller i produktion utan om resultatinriktad implementering. Många områden ska förtydligas, det kan gälla rutiner och regler för allt från djurhållning till mångfald, jämställdhet och inkludering, ansvarsfullt användande av mark- och vattenresurser, och tydlighet kring vad IKEA egentligen menar med anständigt och meningsfullt arbete. Villkor för migrantarbetare är ytterligare ett område som måste studeras mer ingående. IWAY behöver dessutom förhålla sig till nya affärsmodeller och arbetssätt hos partners, inklusive gigekonomin . När världen förändras, förändras också IKEA.

Arbete pågår

Relaterat