Innovation kring textil tog fart på IKEA redan i mitten av 1960-talet. I början handlade det mest om kvalitetstester samt att få in mer färg och moderna mönster i dåtidens ganska gråmelerade svenska hem. I det nya IKEA laboratoriet i Älmhult testade textilingenjören Börje Lång tusentals natur- och syntetfiber för att hitta de bästa tygerna till möbler, gardiner och filtar. I IKEA katalogen från 1964 berättar IKEA stolt om utrustning som ”obönhörligen avslöjar slitstyrkan, apparater för fastställande av ljusäkthet, gnidhärdighet och materialsammansättning”.
Morgondagens textil
Innovation genom tiderna.
Textil är, efter trä, det mest använda materialet på IKEA genom tiderna. Det används i allt från sängkläder till gardiner och har allt oftare inbyggda smarta funktioner som att dämpa ljud eller absorbera värme. En värld utan textil känns otänkbar och därför pågår sedan länge en intensiv utveckling av innovativ produktionsteknik som sliter mindre på jordens resurser och dessutom utnyttjar textilens potential bortom det mjuka, mysiga och vackra.
På 1960-talet var IKEA först med att ha ett eget textillaboratorium där material testades till sitt yttersta.
I laboratoriet, som enligt IKEA var det första i Sverige som drevs av ett enskilt företag, skulle man på ett tidigt stadium kunna hitta alternativen som på bästa sätt balanserade kvalitet och ett lågt pris. På 1970-talet ledde uppfinningsrikedomen och nyfikenheten på textilavdelningen på IKEA inte bara till banbrytande design utan också till nya vävtekniker och experiment med olika naturfibrer och möbelklädslar i oväntade material.
På 1970-talet sökte IKEA med ljus och lykta efter allt smartare sätt att använda textil. Ett av de mer udda exemplen är när Ingvar Kamprad köpte på sig kilometervis med jeanstyg från en fabrik i Kina och gav produktutvecklarna och formgivarna i uppdrag att snabbt hitta på användningsområden. Det resulterade i TAJT, en mjuk sitt-, vil- och liggmöbel i blå denim som passade perfekt i 1970-talets tonårsrum.
Morgondagens textilier
Med det nya seklet ökade kraven snabbt på smarta funktioner och hållbarhet, inte minst ur ett miljöperspektiv. Det var nu man kunde börja drömma om produkter som ljuddämpande gardiner och soffor som byter mönster utifrån stämningen i ett rum. Och på 2010-talet intensifierades arbetet på innovationslabben på IKEA ytterligare. På agendan stod också att förbättra tekniken för återvinning och återbruk, vilket görs i nära samarbete med universitet, forskningsinstitutioner, organisationer och andra företag. Det långsiktiga målet för IKEA var inte bara att gynna de egna affärerna utan att vara med och driva positiv global utveckling inom hela textilområdet. En ambition som 2016 lockade Linda Worbin, då professor i textildesign på Textilhögskolan i Borås, till IKEA. Hon var redo för något nytt och ville öka tempot i utvecklingen av smartare och mer hållbara textilier.
Linda Worbin, material- och innovationsutvecklare på IKEA.
”Jag såg inget annat företag som kunde göra detta på den nivå som IKEA kan”, säger Linda idag, som nu är material- och innovationsutvecklare på IKEA. ”Det handlar inte bara om att utveckla smarta material utan lika mycket om att välja meningsfulla sätt att använda dem på. Vårt team har i uppdrag att arbeta långsiktigt med innovation. Vi kan såklart inte göra det ensamma utan samarbetar med många andra aktörer och, förstås, tillsammans med våra kunder.”
Värmeutveckling
Vi hittar Linda Worbin vid ett av de långa borden i MUMS, den enorma och myllrande fika- och möteshallen för de som arbetar med produktutveckling och framtidens heminredning på IKEA of Sweden i Älmhult. Bredvid henne sitter Carmen Stoicescu, produktdesigningenjör i ett produktutvecklingsteam som bland annat har tagit fram flera tillfälliga nyskapande IKEA kollektioner och löpande testar nya idéer. Mellan dem på bordet ligger en grå och grönrandig grytvante – ett av resultaten av flera års forskning och produktutveckling.
Grytvanten ändrar färg när den kommer i kontakt med värme.
IKEA och många andra har länge experimenterat i utvecklingslabben med textilier som reagerar på värme, som den här soffan vars överdrag ändrar färg utifrån kroppsvärme.
Carmen har just ställt en glaskaraff med varmt vatten på bordet. Hon sätter på sig grytvanten och tar ett fast grepp om den varma karaffen. Som genom ett trollslag börjar det grågröna vadderade tyget ändra färg. ”Grytvanten är en av flera köksprodukter för barnfamiljer som använder smart textilteknik”, berättar hon, samtidigt som hon släpper taget om karaffen och visar hur vanten långsamt får tillbaka sin ursprungliga färg. Tillsammans med Linda och hennes innovationsgrupp har Carmens team under ett par år vridit och vänt på möjligheten att utnyttja värmekänsliga färgpigment som får tyg att byta uttryck och färg utifrån temperatur.
Carmen Stoicescu, produktdesigningenjör på IKEA som bland annat har varit med och tagit fram både hållbara surfprodukter och den värmekänsliga grytvanten.
”Det var viktigt att funktionen inte bara blev en kul grej, utan något som är användbart”, förklarar Carmen och Linda nickar instämmande. ”Grytvanten är ett exempel på hur IKEA tar en befintlig funktion – värmekänsliga färger – och tänker nytt kring hur den kan fungera i våra hem. Som att grytvanten visar hur varm en plåt eller kastrull är”, säger Linda. Hennes team började experimentera med värmekänsliga färgpulver redan 2017 för att ta fram ”recept” – alltså exakta blandningar av olika pigment – för att få fram olika uttryck och funktioner. Efter det följde en rad säkerhets- och kvalitetstester innan nästa utmaning: hitta meningsfulla användningsområden som kan göra livet hemma lite bättre.
”När en sådan här kollektion är färdig kan vi prova den nya tekniken, våra tankar och idéer, på en global nivå och på olika marknader”, förklarar Carmen. ”Sedan får vi massor av synpunkter från kunder som hjälper oss att komma vidare så att nästa produkt kan bli ännu bättre.”
År 2019 presenterade IKEA surfkollektionen KÅSEBERGA gjord i förnybara och återvunna material. Tillsammans med World Surf League och ansedda surfarna Kassia Meador och Rob Machado kretsade designprocessen kring funktionalitet, användning av mer återvunna material och att främja en mer cirkulär livsstil.
En stor del av produkterna i kollektionen KÅSEBERGA gjordes av återvunnen polyester, medan andra är gjorda av förnybara energikällor som bambu och kork. Målgruppen var planetmedvetna surfare, havsälskare och designentusiaster.
Smart hållbart
Ambitionen är att IKEA senast år 2030 bara ska använda återvunna och förnybara material i allt de gör. Fossila råvaror som nytillverkad polyester ska ersättas med biobaserade alternativ eller återvunnet material. Än så länge arbetar IKEA mest med landbaserade råvaror men sedan fyra år experimenterar Linda och hennes kollegor med bland annat marina material. Går det att göra soffklädslar och påslakan av havsalger?
”Vi undersöker vad det kan innebära för miljön, och om användningen av marina material håller för våra krav kring stora volymer och möjlighet att skala upp. Det gäller att titta på hela varukedjan, från vilka redskap som stoppas ner i havet till hur råvaran kan fraktas och hanteras”, säger Linda. ”Vi är tidigt i processen och kan förstås landa i att det inte går. Då lägger vi det åt sidan men har trots allt lärt oss mycket i processen. Det är fantastiskt att vi har de resurserna och kan arbeta mer proaktivt. IKEA är ju ingen etablerad forskningsaktör men har alltid drivits av nyfikenhet. Här finns också en djup respekt för kunskap och en tradition av att förfina och förbättra existerande teknik. Men samtiden ställer också krav på helt nya lösningar och råmaterial. För världen behöver minska koldioxidutsläppen.”
Går det att göra soffklädslar och påslakan av havsalger? Det försöker Linda Worbin och hennes team ta reda på, här under en kreativ workshop.
Under workshopen undersöktes och testades havsalger på olika sätt, bara fantasin satte gränser.
Havsalger istället för polyester på en lampskärm?
Inte statiskt
I det gamla Sverige vävdes och vårdades tyger som lin och ull för att hålla minst en livstid, och tillverkades för att behålla sina egenskaper och funktioner under den tänkta livslängden. Nu tror Linda Worbin att ett stort skifte är på gång mot att textilier kan ha flera funktioner och även ändra sin funktion flera gånger under sin livslängd. Som den traditionella grillvanten som även har förmågan att visualisera temperatur. ”Genom att använda interaktiva material kan vi skapa både multifunktion och individanpassning”, förklarar Linda. ”Alla vill ju till exempel inte ha samma typ av komfort. Andra vill förändra hemmet ofta och då är det bra om man inte alltid behöver köpa en ny produkt, utan kan förändra de man har.”
”IKEA har blivit väldigt duktiga på att välja rätt material till rätt användningsområde. Nu behöver vi också tänka på hur materialen kan hålla längre genom att få nya användningsområden efterhand. I framtiden kommer många textila material att skapas för att samspela med sin omgivning och förändras över tid. Designers och produktutvecklare kan inte längre se på textil som ett statiskt material, utan något som fortsätter att utvecklas med tiden, utifrån olika situationer.”
Nymodigt miljötänk
I en värld med begränsade resurser samarbetar IKEA med andra för att hitta nya sätt att göra mer av mindre. Enligt FN:s miljöorgan UNEP står textilindustrin för mer av världens koldioxidutsläpp än internationell sjöfart och flyg tillsammans. Om inget görs kan detta leda till att utsläppen ökar med 50 procent till 2030. Om IKEA ska kunna öka andelen återvunna textilmaterial i produktionen krävs nytänkande i alla led.
Nils Månsson, kategorichef för textil på IKEA.
”Diskussionerna kring textil och hållbarhet började redan på 1980-talet, men resan mot verklig förändring började vid sekelskiftet”, berättar Nils Månsson, kategorichef för textil på IKEA. Det var då man tog beslut om att börja byta ut oljebaserade material som polyester och polypropen mot återvunnen polyester. Det ställde höga krav på teknisk utveckling av processerna för både återvinning och återbruk. År 2020 hade det redan lett till att 90 procent av all polyester på IKEA var återvunnen. Men mycket återstår att göra.
Effektiv och hållbar återvinning kräver utveckling av metoder. Här pågår textilrivning.
Att riva ner textil är en smart men ganska komplicerad metod för återvinning, då de behåller sina ursprungliga färger.
”Vi tar oss framåt och blir lite bättre varje dag. Samtidigt görs stora förändringar kring vattenanvändning och energi i textilproduktionen. För det går åt mycket varmt vatten när man färgar till exempel bomull. Vi vill att våra leverantörer använder förnyelsebara energikällor, sol- eller biobaserade, och behöver också säkerställa att inga kemikalier släpps ut. Här har vi betydligt strängare krav än de flesta länder”, säger Nils Månsson.
Mellan 2020 och 2022 har IKEA lanserat den nya personalklädeskollektionen ”Me and IKEA” på varuhus världen över, en kollektion som skapats med återvunna material. Även de tidigare personalkläderna kommer att återvinnas till passande fibrer som sedan kan bli nya IKEA produkter – ett tillfälle för IKEA att lära sig mer om hur textil kan återvinnas i större skala.
IKEA vill vara med och driva utvecklingen globalt och samarbetar med allt från lokala bomullsodlare till FN-organisationer och andra stora företag, men tempot måste öka, menar Nils Månsson. ”Världens befolkning växer men mängden jordbruksmark är begränsad”, säger han. ”Hela textilindustrin behöver röra sig framåt utifrån tillgänglighet på material, efterfrågan och att kunna göra saker på ett nytt och bättre sätt. Polyester har som nämnts utmaningar som vi löser genom att använda återvunnet material men den erbjuder även möjligheter. Man kan behandla den på olika sätt – ungefär som man krullar presentband på ett paket – för att få dem att likna naturmaterial som lin och ull.”
Linproduktion är en lång och mödosam process som har djupa rötter i det gamla Sverige. Här lägger en man upp linknippen på en torkställning. Foto: Smålands museums fotosamlingar, Växjö.
Först efter torkning, repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling kunde man börja spinna linet på spinnrockar. Foto: Smålands museums fotosamlingar, Växjö.
Den gamla kulturväxten lin är ett exempel på fibrer som efter skörd kräver kostsamma och långdragna processer, från torkning, till repning, rötning, bråkning, skäktning och häckling. ”Det är uråldrig kunskap som hela industrin nu försöker hitta nya sätt att hantera. Lin är en del av vår skandinaviska identitet men vi kan nå liknande känsla med textil av hampa och jute”, säger Nils Månsson.
Från trä till tyg
Efter tio års utvecklingsarbete startas nu produktionen av textil från trä på ett nytt sätt i anslutning till pappers- och massabruket i skånska Nymölla. TreeToTextile – från trä till textil – kallas projektet som drivs av bland andra IKEA, H&M och Stora Enso. Målet är att utveckla textilfibrer av trä som uppfyller kraven på låg miljöpåverkan till en låg kostnad. I Nymölla ska den nya tekniken testas och trimmas för att sedan kunna skala upp till industriell nivå.
På TreeToTextiles demofabrik i Nymölla förbereder man för att skala upp för större produktion.
Mödosamma tester i laboratorium har hjälpt till att nå fram till en produktionsprocess som har mindre negativ inverkan på miljön.
Att göra textil av trä är ingen ny idé men existerande processer för att göra exempelvis viskos av trämassa har, om inte skött på rätt sätt, stor negativ påverkan på miljön. Vändningen kom 2010, när civilingenjören Lars Stigsson presenterade sina idéer om en mer hållbar process för att tillverka textilfibrer av löv- och barrskog. Dels ville han ta bort den giftiga kemikalien koldisulfid som löste upp trämassan, dels skulle teknik utvecklas för att kunna återvinna alla andra kemikalier.
”Först forskade man och jobbade i laboratorier, sedan byggdes en demoanläggning där teknologin testades utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv”, berättar Nils Månsson. ”Fortfarande i mycket mindre skala än något vi annars producerar för IKEA. Det handlade om tusentals ton i stället för hundratusentals ton.”
Innovatören Lars Stigsson hann tyvärr gå bort strax innan hjulen började rulla på TreeToTextiles fabrik i Nymölla. Men här ska hans idéer nu förvaltas i form av en ny sorts träbaserad textil med viskosliknande känsla med mindre miljöpåverkan än bomull och oljebaserade material.
”Från producent till konsument och tillbaka genom återvinning och återbruk.”
Bredare är bättre
”Det som gör att vi på IKEA tror att vi kan vara drivande i förändringen är att vi jobbar så brett”, förklarar Nils Månsson. ”Från producent till konsument och tillbaka genom återvinning och återbruk. Inom textilområdet är det alltid många led – vare sig det är en fiber som ska skapas eller återvinnas. Som bomull som ska plockas och spinnas, fraktas och färgas innan IKEA kan använda det till en produkt, som ett lakan. Och så hoppas vi att människor kan älska det under många år. Vår närvaro i hela textilkedjan är styrkan som gör att vi kan påverka framtidens textilindustri.”
