När ögonen ramlade av

Det var Carina Ingelsten, tekniker och ansvarig för produktutveckling av mjukdjur, som ringde från ett varuhus i Finland. Teknikerna brukade, precis som Catti och andra i deras arbetsgrupp, besöka varuhus i olika länder inför stora lanseringar som den kommande öppningen av Barnens IKEA.

I Helsingfors hade IKEA redan smyglanserat några av de nyproducerade mjukdjuren, som nu låg i stora korgar inne i varuhuset. Carina lät sammanbiten i telefonen när hon med allvarlig stämma sade: ”Jag står här med en GOSSE i handen och ögat har ramlat av!” ”Vad säger du?” ropade Catti, då chef för produktutveckling på Barnens IKEA. ”Lägg ner telefonen och dra i ögonen på allihop.”

GOSSE var en liten nallebjörn, speciellt framtagen för Barnens IKEA. Alla föräldrar skulle ha råd att köpa en gullig GOSSE till sina barn. Nu var GOSSE ögonlös och Catti blev först paralyserad av skräck.

Säkerheten främst

Av alla riskscenarier som Catti och IKEA hade målat upp och försökt förebygga var detta det värsta. Att ett öga skulle gå att dra loss och fastna i halsen på ett barn. Att smådelar i produkter kan orsaka kvävningsolyckor. Under tre år av förberedelser med Barnens IKEA hade därför alla smådelar på barnprodukter eliminerats. Men mjukdjuren behövde sina glittrande ögon och därför satsade man på stenhårda rutiner för hur de skulle sys fast och testas.

Cattis skräckfyllda handlingsförlamning varade inte länge. Hon slog snart larm till alla inblandade och en stor operation drogs i gång. Mjukdjuren togs bort från varuhusen och medarbetare skickades ut för att testa mjukdjur av olika typer i både varuhus och lager. Var det bara en enda sändning det var fel på, eller allihop?

”Vi fick visa för Sverige och världen att IKEA tog barnsäkerhet på största allvar.”

Det stod snart klart att problemet låg hos den indiska fabriken, medan mjukdjur tillverkade av IKEA leverantörer i Thailand och Indonesien höll kraven. Catti och teknikern Carina hade själva besökt fabriken i Indien där nallen GOSSE och en del andra mjukdjur tillverkades. Vid det tillfället hade stickprover visat att ögonen satt bra, men uppenbarligen hade ett systemfel uppstått eftersom de nu – om än med viss kraft – gick att dra loss på merparten av nallarna.

Produktionen stoppades omedelbart och Catti skickades till morgonsoffan i tv för att återkalla de felaktiga produkterna. ”Jag släpade med mig flera blåa kassar fulla med mjukdjur som jag visade upp. Det var nog den första stora återkallelsen vi gjorde av en produkt. I efterhand ser jag också en positiv aspekt – vi fick visa för Sverige och världen att IKEA tog barnsäkerhet på största allvar”.

Blicken framåt

Även om det akuta problemet var löst ville Catti inte vara med om något liknande igen. Men det gick väl inte att göra mjukdjur utan ögon?

Någon föreslog att man skulle titta på branschen som helhet, och medarbetare i olika länder skickades ut för att köpa på sig mjukdjur, från de dyraste till de enklaste. Över hela världen satt IKEA medarbetare sedan och drog och slet i stora och små ögon. Skrämmande många lossnade.

Teamet bakom Barnens IKEA hade tänkt att mjukdjuren måste ha smådelar som ögon, att det saknades alternativ. ”Plötsligt sade någon att vi kanske kunde prova att brodera ögon. Det hade ingen tänkt på tidigare!” säger Catti. Hon och teamet kontaktade nu sin allra skickligaste mjukdjursleverantör i Indonesien som genast satte i gång att experimentera med sydda ögon. De gjorde mängder av fantastiska varianter som många tyckte var ännu finare än ögonen av glas och plast.

Från att ha känt hopplöshet inför utmaningen att fästa ögon säkert, togs i stället alla glas- och plastögon bort och ersattes med sydda ögon. Många i leksakshandeln följde sakta men säkert efter och numera har de allra flesta mjukdjur sydda, broderade ögon.

Lyckad lansering

När Barnens IKEA till slut invigdes i september 1997, kunde barnen åka rutschkana in på avdelningen och leka med allt på hyllorna. Inga farliga mjukdjur fanns kvar i sortimentet. På lång sikt ledde mjukdjursmisslyckandet till en ännu strängare syn på barnsäkerhet inom IKEA, ett område där kunskapen var generellt låg i hela samhället på 1990-talet.

Catti och IKEA hade nolltolerans kring barnsäkerhet redan från början, men nu började man jobba ännu mer proaktivt med nya rutiner och testmetoder.

Lärdomar från utvecklingen av Barnens IKEA spillde över till hela hemmet och alla IKEA avdelningar. Catti Bengtsson drev till exempel frågan om mjukare hörn på alla möbler i sortimentet. ”Många fabriker hade ju ställt in sina fräsar så att bord och stolar fick sylvassa hörn. Det ändrade vi på”, säger Catti.

Indiska hjärtan

Vad hände då med den indiska fabriken där rutinerna brast och ögonen syddes för löst? Förlusten av en jätteorder från IKEA riskerade hela företagets framtid. Ett tag stod produktionen stilla och Catti, som hade träffat många av de 400 fabriksarbetarna, kände att IKEA hade ett ansvar för dem och deras familjer.

För att kunna fortsätta samarbetet åkte en arbetsgrupp med designern Anna Efverlund i spetsen till Delhi. Tillsammans tog de fram en serie barnkuddar formade som stjärnor, månar samt ett rött kramhjärta som blev succé. Alla utan några påsydda ögon som riskerade att trilla av. ”FAMNIG, hjärtkudden med utsträckta armar är älskad och finns i sortimentet än idag, så det känns verkligen som en solskenshistoria”, avslutar Catti.