Behandlingen som Berta Kamprad fick mot sin cancer hjälpte inte och 1956 gick hon bort bara 53 år gammal. Efter moderns död fortsatte Ingvar att samla in pengar till forskning. När IKEA ställde ut på mässor gick hela entréavgiften till fonden och Ingvar skrev även om fonden i katalogen. Senare tillkom fler filantropiska engagemang, bland annat genom
och . Ingvar uttryckte tidigt idén om att när det gick bra för IKEA så skulle så mycket medel som möjligt användas för att hjälpa människor som hade det svårt. ”Det blev grunden till vårt koncept. Att stå på de många människornas sida”, underströk han senare.Sociala insatser
Socialt engagemang med djupa rötter.
Det filantropiska engagemanget på IKEA kan spåras tillbaka till 1950-talet, då Ingvar Kamprads mamma Berta insjuknade i cancer och han startade en fond för cancerforskning. Senare skapades flera fonder och stiftelser för allt från god design till äldres hälsa, barns rättigheter och för klimatet. Gemensamt för alla insatser är visionen om att skapa en bättre vardag för de många människorna.
Idag samlas också en stor del av det filantropiska stödet i
, som kom till i samband med att Ingvar Kamprad, efter långt sökande efter en ägandeform som skulle ge bästa möjliga förutsättningar för långsiktighet och oberoende för IKEA, beslutade att dela upp den företagsgrupp som han grundat i Sverige 1943 och introducera stiftelseägande. 1982 skänkte Ingvar Ingka Group, som ägde och drev de flesta varuhusen runt om i världen, till i Nederländerna. Stiftelsen, som blev ny ägare till Ingka Group hade från allra första början även ett välgörande syfte som uppnåddes genom att medel ställdes till förfogande för en filantropisk stiftelse, Stichting IKEA Foundation eller IKEA Foundation. Så fungerar det fortfarande och ska så göra i framtiden, allt enligt nederländsk lag. Inledningsvis bidrog IKEA Foundation till att främja god design och arkitektur och delade bland annat ut stipendier och priser till möbel- och textilformgivare. Långt senare, 2009, skrevs stiftelsens urkund om för att resurserna skulle kunna omdirigeras till nytta för barn. Men redan på 1990-talet började IKEA engagera sig för barnets rättigheter, efter skakande avslöjanden om på mattfabriker i Pakistan.Från krishantering till långsiktigt engagemang
Uppmärksamheten kring barnarbete hanterades först med akuta insatser. Samarbeten med leverantörer avslutades, avtal skrevs om och chefer bad om ursäkt i tv och tidningar. Men flera medarbetare drev på för ett mer långsiktigt engagemang.
”Till slut bestämdes att IKEA skulle göra allt man kunde för att bidra till varaktiga förändringar för barn. Och det kunde bara ske genom att motverka de bakomliggande orsakerna till barnarbete”, berättar Marianne Barner, tidigare affärsområdeschef för mattor och senare kommunikationschef för IKEA. År 2000 inleddes ett första stort samarbete med FN-organet för barns rättigheter,
, i det som brukar kallas Indiens mattbälte i den fattiga delstaten Uttar Pradesh. Här arbetade då cirka en halv miljon människor i mattindustrin och av dem beräknades 40.000 vara barn. Indien var en viktig inköpsmarknad för IKEA, 80% av mattorna kom härifrån.IKEA utlovade ett långsiktigt åtagande och ekonomiskt stöd till förebyggande insatser för barns hälsa, säkerhet och utbildning, samt kvinnors rättigheter. Under resor på den indiska landsbygden hade Marianne Barner och hennes kollegor sett allt för många tomma skolhus där väggarna pryddes av flagnande logotyper från multinationella företag som efter kort tid hade avslutat sitt engagemang.
”Vi var beredda att stanna länge och tillsammans med UNICEF arbeta holistiskt med stor bredd i åtgärderna och ta tag i grundorsakerna till att barn inte gick i skolan”, säger hon. ”Det var också viktigt att alla barn i ett geografiskt område omfattades. Det handlade inte om att leta upp byar med barnarbetare och sätta dem i skolan – vårt motto var att ge alla barn en bättre framtid. Och själva kulturen på IKEA var en viktig framgångsfaktor. Vi och våra samarbetspartner fick ofta fria händer. Företaget litade på att vi ville och skulle göra rätt. Att ha tillit och låta människor ta eget ansvar genomsyrar hela IKEA. UNICEF:s arbete innefattade också etablerandet av kvinnors egna självhjälpsgrupper och gemensamma sparande. Det minskade behovet av att ta lån med höga räntor vilket i sin tur motverkade att barn och familjer tvingades arbeta under slavliknande förhållanden.”
Miljardsatsning mot barnarbete
Samtidigt som IKEA satsade på det viktiga samarbetet med UNICEF ställde inköpsorganisationen inom IKEA allt högre krav på sina leverantörer, som i sin tur stöttades i sitt arbete med att motverka barnarbete och förbättra arbetsvillkoren i sin egen leverantörskedja. Tidigare barnarbetare på mattfabriker fick gå i informella skolor som slog en brygga till vanliga skolan. År 2009 frågade tidningen Veckans affärer förvånat hur en miljardsatsning mot barnarbete gick ihop med Ingvar Kamprads legendariska sparsamhet (tidningen kallade det ”snålhet”). Dåvarande marknadschef Nils Larsson svarade att insatserna tvärtom var helt i linje med Ingvar Kamprads vision om att skapa en bättre vardag för de många människorna. Samarbetet med UNICEF möjliggjorde helt enkelt ännu större förbättringar. Nils Larsson förklarade att IKEA alltid försökte vara sanna mot sin affärsidé och vision och att om kunderna förstod att företaget agerar konsekvent i alla lägen, skulle även affärerna flyttas framåt.
På bara ett par veckor fick man fram 350.000 filtar som sedan levererades av UNICEF till katastrofområdet.
År 2005 startade IKEA Social Initiative under ledning av Marianne Barner, med UNICEF och
som huvudpartner. Inom ramen för denna nya organisation handlade det som börjat i Indiens mattbälte nu även om exempelvis minoritetsbarn i Vietnam, barn med funktionsvariationer i Ryssland och flyktingbarn i Sierra Leone. Utöver långsiktiga satsningar fanns beredskap för att gripa in i akuta situationer. När tre miljoner människor blev hemlösa efter en jordbävning i Pakistan 2005 kunde IKEA kontakta en lokal leverantör som snabbt frigjorde produktionskapacitet. På bara ett par veckor fick man fram 350.000 filtar som sedan levererades av UNICEF till katastrofområdet. IKEA hade de lokala affärskontakterna medan UNICEF hade logistiken och kompetensen för att kunna nå nödställda människor.Tyst trendsättare
Under 2000-talet ökade intresset för ökat socialt ansvarstagande i näringslivet och allt fler storföretag startade avdelningar för det som kallades Corporate Social Responsibility, CSR. Fler och fler storföretag hakade på trenden och berättade gärna om sitt engagemang i reklamfilmer och pressmeddelanden. Men IKEA höll länge låg profil trots att de började tidigare än många andra. Det förvånar inte professor Robert Strand, som ofta använder IKEA som ett lärande exempel på Center for Responsible Business på Haas School of Business på Berkeleyuniversitetet i USA.
”Skandinaviska företag har en tendens att ’walk the walk’ (göra) innan de ’talk the talk’ (pratar)”, säger han. I en kommande bok, Sustainable Vikings (Hållbara vikingar), skriver Robert Strand bland annat om hur skandinaviska företag som IKEA samarbetar med fackföreningar och kritiska ideella organisationer. ”När då spänningar och konflikter uppstår finns helt andra förutsättningar och möjligheter till att förhandla och hitta kreativa lösningar som gynnar alla inblandade. I en mer konkurrensinriktad miljö, som i USA, handlar det nästan alltid om att hitta konkurrensfördelar. Det leder sällan till konstruktiva förhandlingar”, säger han.
Fusion leder framåt
I takt med att allt fler konsumenter efterfrågade information om företags sociala ansvarstagande, började IKEA sprida mer information direkt till kunderna, på varuhusen och i kataloger. Utåtriktade aktiviteter som den fleråriga mjukdjurskampanjen, där en del av intäkterna från varje mjukdjur gick till barns utbildning genom Rädda Barnen och UNICEF, fick också mycket stor spridning.
På ett knappt decennium under 2000-talet skapade IKEA Social Initiative och dess partnerorganisationer verklig skillnad för omkring 100 miljoner barn och vuxna. Samtidigt växte Ingvar Kamprads missnöje med den i Nederländerna baserade IKEA Foundation och dess inriktning på design. Han tyckte inte att stiftelsens verksamhet stämde med visionen om att skapa en bättre vardag för de många människorna. Detta förändrades 2009, när stiftelsens urkund skrevs om för att resurserna skulle kunna omdirigeras till nytta för utsatta barn. Samtidigt införlivades IKEA Social Initiative i IKEA Foundation och fyra huvudområden identifierades som grundläggande för att stärka barnets rättigheter – ett gott hem, en hälsosam start i livet, god utbildning och en hållbar familjeinkomst.
Ökat klimatfokus
År 2018 ändrade IKEA Foundation inriktning igen. Visionen om att skapa en bättre vardag för de många människorna kvarstår, men insatsernas fokus har nu skiftat till områden som klimat, vatten och familjers möjlighet till försörjning. Stiftelsen ska motverka grundläggande orsaker till ojämlikhet, som fattigdom, konsekvenserna av klimatförändringar och brist på resurser som ren luft, energi och bördig mark. För att nå målen behövs både ekonomisk trygghet och en hälsosam miljö så att barn och deras familjer kan må bra. Ytterst handlar det om att skydda vår planet och att hjälpa de många människorna att få råd med en bättre vardag.